REGISTRATION

(Förlåt för att jag är så usel på att svara på era fina kommentarer, det är bara det att det ter sig nästan omöjligt att finna svar som kan mäta sig med era komplimanger, hur som helst så är ni är bäst! Tack för att ni tar er hit!)

Verkligheten är bara ett kompakt mörker utan stjärnhimmel. Ett regnigt träsk med sankmark som griper mig om vristerna och drar dig ned i sanningens bottenlösa avgrund.
Verkligheten är bara en mörk skog som jag alltid går vilse i. En tyst bokskog där alla stammar är ihåliga och döda och ekar som det gör i mitt hjärta när det dunkar hårt under mjuka revben.
Verkligheten är bara ingenting som finns ingenstans utanför mitt lilla tilltygade huvud. Och den förvrängs lite varje gång jag upprepade gånger dunkar skallen i mina dunkelt bruna väggar, som i verkligheten luktar himmelsblått och känns som gåshud mot min sargade panna.
Verkligheten är bara en stad där alla regndroppar fräter hål på min hud, som syra. En vardag som lagt sin tjocka hinna av självförakt och prestationsångest över mig, staden och alla vägar som leder hit.
Hit till verkligheten.

Mix.

Natten är fyrkantig.

Igår var en sån där dag, ni vet. När man vaknar utan grus i ögonen och kan kittla killen bredvid så att han kiknar och kikar på en med livligt sömndrukna ögon. När morgonkaffet är starkt och när man läser mailen precis innan man rusar till bussen och bara måste ropa till av glädje för att man blivit en av finalisterna till ung poesi-tävlingen och får åka till Göteborg när hösten är som värst. När solen får de vinröda löven utanför porten att brinna och när skoldagen är kort och den sista i veckan. När man köper en vit och frasig sommarklänning för sina sista pengar även om det är nästan ett år kvar innan den kan användas och när man hela dagen kan vända sig lite åt höger eller vänster och mötas av en kyssande pojkvänsmun.

Jag vet inte om det är svinet som kommit för att hämta mig eller om det bara är höstvindarnas sätt att säga att det faktiskt är stopp på riktigt med de där envist bara benen nu. Hur som helst så gör det mig så utmattad att jag lyckas somna i badkaret och drar igen persiennerna för att slippa sprängas av dagens enda solstrålar. Nu hör jag mest vinden vina genom de små springorna mellan betongen och fönsterkarmen och när trebarnspapporna susar genom vattenansamlingarna på vägen nedanför.

blablabla måndag. Idag fick jag en så himla fin grej av Sandra i present, jag kanske visar någon dag. Annars då? Fick reda på att det är den fjärde juni jag tar studenten och så är det ju en kort skolvecka som påbörjats. Ledigt från onsdag kl 12.10!

Fredagen blev en lördag, en rehabdag med ledighet och försiktighet för att slippa gårdagens misstag och smärta igen. Nu följer vad som känns som två typiska söndagar med ihärdigt plugg och promenader bland sakta färgskimrande höstlöv.
Torsdagen då? Det var mest sjukhus och väntan, vita väggar och grå linoleumgolv bland bleka ansikten som grinade av smärta och trötthet. Svullna och blåspräckliga ben som hasade sig fram i kala och långsamma korridorer bredvid gnisslande bårar och klibbiga sjukhusfiltar. Allt detta, fem och en halv timme ovisshet, sårvätska och kladdiga hushållspapper för ett söndermixat långfinger.

1. Sandra på väg från skolan en fredag för några veckor sedan.
2. Cecilia på bryggan nu i fredags, några minuter efter att jag tagit denna bild upptäckte jag att jag lagt min ullkavaj på ett tuggummi, nu har jag två stora, fula fläckar på kragen och har inte råd med kemtvätt. Livet är hårt.

Måndagar är oftast så himla jobbiga och tråkiga dagar, därför tycker jag att ni alla ska gå in här
(klick!) och buda på mina skor! Om ni är riktigt kniviga på det här med budgivning så får ni kanske en fin måndag nästa vecka.

2 nypallade äpplen
3/4 dl farinsocker
2 tsk kanel
1 tsk kardemumma
125 g margarin
2 ägg
1 dl strösocker
1,5 dl soyamjölk
2 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
4,5 dl vetemjöl
ca 50 g mandelmassa
mandlar/kokos till topping

1. Skala, tärna och kärna ur äpplen. värm i kastrull med margarin, farinsocker, kanel och kardemumma tills smöret är smält.
2. Vispa ägg och socker, blanda i torra ingridienser+mjölk och därefter äppelsmeten
3. Ha i formar, riv på mandelmassa och strö över kokos eller mandlar, ha in i ugnen(225°C) tills de ser klara ut (typ 10 min).
4. ät eller bjud en vän!

Idag är det lördag, det var det inte igår men då såg jag ett jätteblått hus och upptäckte ett stort och konstigt  blåmärke på min haka.

Bilderna togs med Holgan från lägenheten vi lånade under Popaganda.
Just nu sitter vi på balkongen och lyssnar på skrikande ungdomar, sånt här(klick) har nämligen hänt de senaste kvällarna i mina kvarter. Nu kommer jag aldrig våga gå till ICA själv igen..

Mårten står för ögonblicket
när mina fingrar är brända.

Mitt projektarbete är så himla bra! Nu har jag äntligen en någorlunda vettig anledning att fylla hela lägenheten med en doft av sött och nybakat varje dag om jag så känner för det. Det är lite av att förena nytta med nöje, men ger en smärre komplikation: frysen blir för full!
Vad gör man med stora mängder bakverk?

Första rullen från min Holga 135 BC blev hemskt, hemskt misslyckad och inte alls så som jag förväntat mig. Här är i alla fall tre av de få bilderna som artade sig någorlunda respektabelt. Alla tre bilderna är tagna i måndags, vid samma tillfälle som bilderna tre inlägg ned!

Idag var vi på ett godislager och nu har jag marsipanchoklad med pistagesmak, typ det godaste som finns!